Välkommen!

etta är SP1:as egen författarsida! Här publicerar klass SP1A på Katedralskolan i Lund alla kapitel i romanen vi har skrivit under läsåret 2010-2011. Karaktärer och genre har vi bestämt gemensamt i klassen, och sedan har eleverna skrivit varsitt kapitel under året som gått. Välkommen att njuta av denna superroman!

fredag 20 maj 2011

kapitel 19

Kapitel 19                                                                                                         Emma Ekelund SP1A
Arthur vaknar med ett ryck. Han öppnar ögonen försiktigt, han är inte bredd på vad han ska möta. Det är mörkt runt omkring honom. Han drar händerna längs sina ben för att känna vad han sitter på. Marken är kall och hård. Försiktigt känner han sig fram med händerna. ”Var är jag? ” tänker han. Arthur känner skräcken komma krypande. Vem skulle göra så här mot mig och lura in mig i en fälla? ”Hallå” säger han med pipiga röst. Han hör hur det ekar. Arthur förstår att han har ramlat in i en grotta.
Rachel ser upp mot himlen och ser en stor fågel flyga över henne” Fy vad äckligt jag hatar fåglar ” tänker hon samtidigt som hon ryser. Det börjar bli mörkt ute och gänget bestämmer sig för att sätta upp tälten och sova. Rachel kikar åt Harrys håll. Han står och försöker sätta upp ett tält. Hon kollar på hans stora armmuskler, en droppe svett rinner ner för hans perfekta gyllenbruna armar, hon blir alldeles varm. ”Åh vad snygg han är” tänker hon. Rachel går sakta men säkert fram till Harry. ”Tja, läget, dela tält?” säger hon med en kaxig röst. Harry svarar ” Ja okej men min sovsäck är ganska tunn så kan vi inte ta din? Ja… Om du vill dela sovsäck då?”. Rachel finner sig själv osäker för en stund, får sedan tillbaka kontrollen ” Ehh jaha okej det är lugnt ”. Harry och Rachel går in i det färdiguppsätta tältet. Rachel drar handen genom sitt korta mörka hår, hon ser att Harry kollar på henne i ögonvrån. Harry knäpper upp sina byxor och står i endast kalsonger. Rachel vill inte tjuvkika men kollar lite försiktigt hon har aldrig känt en sådan attraktion i hela sitt liv. Harry hoppar ner i sovsäcken, detsamma gör Rachel.
John sitter vid lägerelden han pillar lite på sitt stora ärr i pannan och spottar en stor loska i elden, det fräser. John läser på kartan som de har fått. Han vet precis var de befinner sig. Han vänder och vrider på kartan. Plötsligt tappar han den. ”Gubbjävlar” Mumlar han tyst för sig själv. Kartan faller med bilden nedåt, på baksidan ser han att det står en text. ”Men vem fan har kladdat på kartan?” mumlar han bittert för sig själv. Han tar upp kartan för att se vad det står.
Harry ligger nära Rachel. ”Gud vad vacker hon är”, tänker han för sig själv. Harry är en kille som vet precis hur han ska göra med tjejer och han får vad han vill när han vill. ”Rachel fryser du?” frågar han självsäkert. ”Ja lite, kanske”, svarar Rachel försiktigt. Harry lägger armen runt om henne och kroppen alldeles nära. ”Bättre?” frågar han försiktigt. ”Aa..” säger Rachel tyst. Han börjar sakta dra hans hand genom hennes hår, ner mot nacken och ryggen, han drar handen längs hennes smala midja, ner mot låret. Han smeker sakta och försiktigt. ”Nej sluta, säger Rachel, jag har inte rakat benen…” . Harry skrattar lite. Han tar tag i Rachel och vänder henne mot hans bröst. Han kysser henne mjukt och försiktigt. Rachel blir helt tafatt. Hon har aldrig träffat en kille som kysser så bra som honom. Han kysser henne över hela kroppen men plötsligt slutar han av och vänder ryggen till. Rachel förstår ingenting, vad gjorde hon för fel?
John tittar på kartan vad står det? Frågar han sig själv. Han tänker att han är 38 år och att det trots allt är okej om han ser lite dåligt. John håller kartan en bit ifrån sig och kisar med ögonen. Han läser tyst för sig själv ”Jag vet var ni är”. Jag vet var ni är? Upprepar han högt för sig själv. John hör fotsteg bakom sig, han vänder sig om och i samma sekund får han en munkavel runt om munnen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.